Hurra för Titti!

När jag blev alldeles själv någon gång för nästan 20 år sedan insåg jag att det var på mig det hängde om jag ville ha vänner. De jag hade haft, genom den jag var gift med då och som lämnade, dom försvann. Puts väck.

Det var några som stannade kvar och jag är för evigt tacksam för dom. Och dom kommer jag inte att nämna här för det vill dom inte. Men de räddade mig. Varenda dag. När jag var på botten och trodde att livet var slut.

Men i alla fall. Sedan, när jag stod på benen igen, insåg jag att jag behövde fler vänner, jag behövde ett umgänge. Jag ville inte vara själv.

Så jag började leta. Jag hittade flera men några stod ut och verkade vara ärliga, snälla, omtänksamma och bra folk helt enkelt. En av dom var Titti. Och ja, jag raggade faktiskt upp henne. I ett omklädningsrum någonstans i Stockholm. Vi är bästa vänner idag. Fortfarande. Trots mitt ragg. Men det lyckades. Jag tänkte att hon verkade bra. Fin och härlig. Och hon är mer än det.

Idag är det kalas för Titti. Hon ska ha fest och jag ska dansa in på hennes party med en särskild present under armen (i famnen) och jag hoppas att jag får dansa hela natten och krama henne lite extra. GRATTIS kära du!

Bilder från kalaset kommer imorgon. Eller när jag har vaknat.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.